Konsumtion, Regeringen, Politik, Transport Anna Jonsson Konsumtion, Regeringen, Politik, Transport Anna Jonsson

Klimatkonsumenterna

Idag på Världsmiljödagen publicerar vi rapporten Klimatkonsumenterna där vi kartlägger de svenska hushållens klimatpåverkan genom konsumtion. Den visar att svenska hushåll orsakar 6,3 ton koldioxidutsläpp per år och person, vilket behöver halveras till 2035 för att svenskar ska leva upp till vår del av Parisavtalet.

 

De svenska hushållens klimatutsläpp från konsumtion 2019.

Idag på Världsmiljödagen publicerar vi rapporten Klimatkonsumenterna där vi kartlägger de svenska hushållens klimatpåverkan genom konsumtion. Den visar att svenska hushåll orsakar 6,3 ton koldioxidutsläpp per år och person, vilket behöver halveras till 2035 för att svenskar ska leva upp till vår del av Parisavtalet. Men det framgår även att det är möjligt att minska utsläppen snabbt genom att ändra våra vanor.

För över två år sedan konstaterade Miljömålsberedningen att utsläppen från de svenska hushållen behöver minska med 50 procent till 2035 för att ligga i nivå med FN:s Parisöverenskommelse. En så kraftig reduktion kan enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC inte nås enbart genom teknisk utveckling och gradvis förändring, det krävs även förändrade beteenden och minskad konsumtion.

I den allmänna debatten är det dessvärre få politiker, myndigheter eller företagsledare som vågar säga detta, men forskarna är desto tydligare.

Minskad konsumtion kräver politiskt ledarskap och reformer som gör att hushållen kan och vill vara delaktiga. På regeringens bord ligger Miljömålsberedningens förslag om ett mål för minskade utsläpp från vår konsumtion. Men från regeringen kommer bara undvikande svar.

Vi anser att det krävs många reformer för att kraftigt minska utsläppen från svenskarnas konsumtion, åtgärder som på kort och lång sikt ändrar människors sätt att förhålla sig till den överkonsumtion som präglar vårt samhälle. Det gäller särskilt varor och tjänster med stor klimatpåverkan, så kallade fossiltunga produkter.

Ett förbud mot reklam för fossila bränslen, fossildrivna bilar och flygresor är en viktig del av omställningen.

Enligt en valkompass i Aktuell Hållbarhet ställer sig Centerpartiet och Miljöpartiet helt bakom ett förbud på EU-nivå. Vänsterpartiet är delvis för förslaget medan Socialdemokraterna är delvis emot. Vi uppmanar nu alla partier att driva på för ett förbud i Sverige och EU.

Klimatkonsumenterna
Debatt, Aktuell Hållbarhet
Världsmiljödagen

 
Läs mer
Politik, Konsumtion Gunnar Lind Politik, Konsumtion Gunnar Lind

Ändrade vanor?

Diskussionen om konsumtionens klimatpåverkan har fått nya dimensioner under pandemin. På några veckor slutade vi att flyga. Många av oss började jobba hemifrån och en del behövde inte längre ta bilen till jobbet. Samtidigt har resandet med kollektivtrafik minskat drastiskt av förklarliga skäl.

 
Bild: Bernard Hermandt

Bild: Bernard Hermandt

Diskussionen om konsumtionens klimatpåverkan har fått nya dimensioner under pandemin. På några veckor slutade vi att flyga. Många av oss började jobba hemifrån och en del behövde inte längre ta bilen till jobbet. Samtidigt har resandet med kollektivtrafik minskat drastiskt av förklarliga skäl.

Men mycket tyder på att vi kommer gå tillbaka till vårt tidigare sätt att leva den dag risken för smitta minskar. Då blir de minskade utsläppen under pandemin bara ett hack i kurvan och ingen långsiktig trend. Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att det finns ett “möjlighetsfönster för klimatomställningen som vi behöver ta vara på.  

Frågan om konsumtionens klimatpåverkan aktualiserades också i förra veckan när Cambridge Sustainable Commission on Scaling Behaviour Change kom med sin rapport Changing our ways? Behaviour change and the climate crisis, där de lyfter fram skalan av den förändring vi står inför. Vi behöver minska utsläppen från vår konsumtion med 80-93 procent till 2050 i de rikare delarna av världen för att nå 1,5-gradersmålet.

Rapportens författare konstaterar att den rikaste procenten av världens befolkning behöver minska sina utsläpp med en faktor 30 till 2050, medan den fattigaste hälften kan öka sina utsläpp med faktor tre jämfört med idag. Det är en bra påminnelse om att vi som bor i ett välfärdsland har störst ansvar att minska våra utsläpp, från hela vår konsumtion. 

Därför är det desto viktigare att det pågående arbetet i Miljömålsberedningen om att föreslå en samlad strategi för minskad klimatpåverkan tar fasta på skalan och hastigheten av den omställning vi behöver göra. Och inte minst att beredningen tar till sig av rapportens konstaterande att minskad klimatpåverkan från vår konsumtion inte enbart kan läggas på individen. Det som framförallt behövs är politiska styrmedel och ett näringsliv som får rätt signaler. Produkter och tjänster som har oacceptabel klimatpåverkan ska inte ens behöva komma ut på marknaden. 

Anna Jonsson

 
Läs mer