Politik

För över ett år sedan införde Västtrafik, Sveriges näst största länstrafikföretag, ett förbud mot fossilreklam på 650 hållplatser och sina 1,900 bussar, spårvagnar, tåg och färjor. Företaget ser inga negativa effekter på sina reklamintäkter.

Sedan tidigare har regionerna Stockholm och Västra Götaland beslutat att stoppa fossil reklam på de ytor som politiker styr över. I februari anslöt sig även Region Uppsala, med drygt 400,000 invånare

Glappet är stort mellan Volvo Groups målsättningar inom klimat och hälsa och dess agerande. Istället för att driva på för ambitiös klimatlagstiftning sätter koncernen käppar i hjulet i USA och i EU, visar vår nya rapport.

Stockholms stad meddelade den 8 oktober att ett förbud mot fossilreklam i staden införs från och med sommaren 2026.

En granskning av interna dokument från BP, Shell, Chevron och andra oljebolag avslöjar att syftet med deras sponsring är att stärka oljebolagens rykte och förhindra klimatregleringar.

Sex av tio svenska skidåkare instämmer i att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem. Det visar en opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av New Weather Institute Sverige.

Idag på Världsmiljödagen publicerar vi rapporten Klimatkonsumenterna där vi kartlägger de svenska hushållens klimatpåverkan genom konsumtion. Den visar att svenska hushåll orsakar 6,3 ton koldioxidutsläpp per år och person, vilket behöver halveras till 2035 för att svenskar ska leva upp till vår del av Parisavtalet.

Den 21 mars kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens plan för klimatpolitiken. Den är en svidande kritik och enligt Dagens Nyheter en ”sågning av ett helt nytt slag”.

Från och med 2026 kommer de boende i Stockholms län slippa se reklam för “fossila bränslen och fossilt drivna produkter” i kollektivtrafiken. Därmed har regionen antagit Sveriges, och Skandinaviens, första förbud mot fossil reklam. 

Det ligger i klimatomställningens natur att den är ett rättviseprojekt, men ofta framställs den som om det vore tvärtom, skriver Anna Jonsson i tidningen Syre.

Idag publicerar vi rapporten Klimatet, reklamen och lagen som visar att fossil reklam i sig är vilseledande och strider mot EU-direktiv, den svenska marknadsföringslagen och ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation.

Nu har Klimatpolitiska rådet publicerat sin rapport för 2023. Budskapet är tydligt; utsläppen ökar och det sker på grund av regeringens politiska beslut, vilket inte har hänt på tjugo år.

Vi får ofta höra att en snabb klimatomställning är omöjlig. Men varför är den det? För bara ett par år sedan var allt möjligt – för att stoppa pandemin. Klimatkrisen är minst lika allvarlig, men leder bara till prat.

Stockholms stad meddelade idag att den har som mål att införa ett förbud mot fossil reklam, sponsring och andra samarbeten som driver användningen av fossila bränslen. Utformningen av ett sådant förbud ska utredas under 2023.

På tisdag den 8 november kommer den blåbruna regeringens första budget. I den här korta rapporten ger vi några tips om fem områden som det kan vara värt att hålla ögonen på när budgeten kommer. En del har redan presenterats av regeringen, men det kommer säkert att finnas mer.

Vad kan vi vänta oss inom miljö- och klimatpolitiken under kommande mandatperiod?

I rapporten Så vill blåbruna partier ändra klimat- och miljöpolitiken redovisar vi hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ville ändra den förra regeringens klimat- och miljöpolitik i budget hösten 2021. Det ger oss nog en ganska bra bild av vad som väntar.

Det kan vara komplicerat och utmanande att ställa om ett samhälle i grunden. Det finns många gånger ekonomiska intressen som kan förlora på en omställning, och som därför är motsträviga eller direkt fientliga till en förändring.

Det svåraste i miljöarbetet är kanske inte att få acceptans för nya idéer, utan att få människor att släppa de gamla. I ett ekonomiskt system som har hela sin värdegrund i konsumtion och ekonomisk tillväxt är det svårt att acceptera tanken på att dra bort eller minska något. Även när vi tydligt ser att vår konsumtion leder till problem försöker vi lösa det utan att minska konsumtionen.

Det är i våra egna huvuden förändring äger rum. Hur du och jag tänker kring vad som är möjligt att göra. Normförskjutningar som banar väg för ny politik, och vice versa. Politiker som vågar stå upp för obekväma beslut som sedan får medborgarnas förtroende. Trängselskatt och flygskatt till exempel.

Ovanpå alla bränder och översvämningar, varningar om en avmattad Golfström och IPCC:s senaste rapport kom så (den inte oväntade) nyheten om att månaden juli var den varmaste som någonsin uppmätts. NOAA pekar dessutom ut en hel rad oroande anomalier under sommaren 2021.

Översvämningar och skyfall och värmerekord runtom i världen. Helt nya magnituder av väder. Obehagliga väder. Farliga väder. Det är inte fler strandnära bostäder eller ökad avverkning av skog som behövs.

I slutet av maj presenteras förslagen från den så kallade utfasningsutredningen. Då får vi veta hur Sverige ska fasa ut bensin- och dieselbilar före år 2030. Ett sådant besked är välkommet, men regeringen behöver börja med att fasa ut det miljardstöd som den betalar till dem idag.

Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.

Diskussionen om konsumtionens klimatpåverkan har fått nya dimensioner under pandemin. På några veckor slutade vi att flyga. Många av oss började jobba hemifrån och en del behövde inte längre ta bilen till jobbet. Samtidigt har resandet med kollektivtrafik minskat drastiskt av förklarliga skäl.

Minns du Asfaltsdjungelns indianer? Den aktivistgrupp som ville uppmärksamma stadsjeeparnas orimliga miljöpåverkan, inte minst deras koldioxidutsläpp. Året var 2007. Nu, snart femton år senare, vet vi att läget för planeten är ännu mer allvarligt.