Blåbrun miljöpolitik

Om de blåbruna partierna lyckas enas om ett politiskt program kommer den nya regeringens politik att klarna snart. De första tecknen kommer i samband med regeringsförklaringen och mer detaljer kan vi se när deras första budget presenteras, senast den 15 november.

Så vad kan vi vänta oss under mandatperioden?

I rapporten Så vill blåbruna partier ändra klimat- och miljöpolitiken redovisar vi hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ville ändra den förra regeringens klimat- och miljöpolitik i budgeten för 2022. Det ger oss nog en ganska bra bild av vad som väntar.

Det vi ser är tre partier som närmast driver en anti-miljöpolitik: Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Deras inriktning är ganska samstämmig med stora nedskärningar på stöd till utsläppsminskningar, energieffektivisering, förnybar energi, skydd av skog och biologisk mångfald samt stora minskningar i ett av Sveriges främsta bidrag till det globala klimat- och hållbarhetsarbetet: biståndet.

Samtidigt skiljer sig Liberalernas politik inom samma områden. Deras miljöpolitik kan knappast anses tillräcklig, men den är ljusår ifrån den extrema agenda som drivs av de övriga partierna i samarbetet.

Men kommer Liberalerna stå emot de övriga partiernas vilja att montera ned den svenska klimat- och miljöpolitiken?

Resultatet av granskningen ska ses som en fingervisning om den riktning som politiken kan ta under nästa mandatperiod om inte Liberalerna står emot. Inget tyder på att något av de andra partierna har ändrat sin politik och sina prioriteringar.

Läs även dagens debattartikel i DN och Hans Roséns artikel idag i samma tidning.

Rapport: Älskade bilism

Älskade bilism: Om städer som går före och staten som bromsar.

New Weather har kartlagt hur Sveriges 24 största städer arbetar med bilismen och vilken roll staten spelar. Genomgången visar att alla städerna har någon form av målsättning eller ambition för minskad eller begränsad biltrafik, vilket står i kontrast till den nationella planeringen som bygger på fortsatt ökning av biltrafiken. Den nationella politiken behöver nu stötta dessa städers omställning istället för att bromsa den. 

Vi lever i en akut klimatkris samtidigt som politics-as-usual fortfarande är styr vår vardag. De lösningar som pekas ut är oftast tekniska och bygger på stort beroende av energi och råvaror, vilket i sin tur skapar nya miljöproblem. I stället för subventioner till en livsstil som är beroende av energi behöver resurser och kraft riktas till att minska vårt beroende av energi och resurser, en insikt som inte minst har blivit uppenbar efter Rysslands invasion av Ukraina.

Det finns städer runtom i världen som redan är på god väg. Paris har exempelvis minskat biltrafiken med nära 60 procent på 30 år. Andra inspirerande exempel är Milano, Barcelona och Vancouver. Ännu fler hittar du i Car Free Megacities sammanställning av städer som går före. 

Även svenska städer försöker gå före. De 24 största städerna i Sverige har någon form av målsättning eller ambition för minskad eller begränsad biltrafik – antingen i absoluta tal eller som andel av trafiken. I dessa städer bor ungefär 4,5 miljoner människor, 43 procent av befolkningen i Sverige. 

Men de svenska städernas målsättningar och ambitioner om en begränsad bilism står i kontrast till den nationella planeringen som bygger på fortsatt ökning av biltrafiken. Trafikverket räknar med en ökning av persontransporterna med bil med 27 procent från 2017 till 2040. Med en sådan prognos framstår det som rimligt att satsa mycket pengar både på underhåll av befintlig väginfrastruktur och investeringar i ny infrastruktur. Ju mer vägtrafiken ökar desto mer samhällsekonomiskt motiverade blir dessutom dessa investeringar. 

Det skapas självuppfyllande profetior, där fortsatta satsningar på vägar motiveras med historiskt ökande vägtrafik. Ett självspelande piano där prognosen skapar verkligheten. 

Det vi nu behöver göra är att blicka framåt i stället för bakåt. Vilka drömmar, visioner och värderingar vill vi ska styra hur vi bygger samhället? Vilka platser och mötesplatser vill vi ska rymmas och finnas i och kring våra städer? Många av dessa visioner och målsättningar finns redan i de större städernas styrdokument. Det regeringen och riksdagspartierna nu behöver göra är att stötta dessa städer i deras omställning istället för att bromsa den.

Rapporten med bilaga.

Debattartikel DN 30 maj.

New Weather Institute files complaint accusing IATA of Greenwash

DOWNLOAD

Following a review of the climate plan Fly Net Zero published by the International Air Traffic Association (IATA), the New Weather Institute is filing a complaint against the organisation for greenwashing. The review Pie in the Sky shows that climate impact of global aviation will be at least as great in 2050 as it is today, despite promises to fly "net zero" in 2050 and unsupported claims that aviation is "in line with" the 1.5°C target in the Paris Agreement.

Since the beginning of 2022, IATA has been running a campaign under the name Fly Net Zero on its website and in fact sheets that are distributed in the industry and to the general public. The campaign is based on the adoption of a resolution in October 2021, in which the industry pledges to become fossil-free by 2050.

IATA claims that the industry has thus made "a commitment to fly net zero by 2050", which would mean that flying has no climate impact. But there is nothing in IATA’s commitment and plan to reduce aviation's well-known non-CO2 effects, which are at least as damaging to the climnate as emissions from fossil CO2.

The omission means that half of aviation's climate impact will remain. At the same time, IATA strives to more than double flying by the same year, making aviation’s climate impact at least as great in 2050 as it is today.

The complaint concerns violation of at least 8 Articles in the Code for Advertising and Market Communications from the International Chamber of Commerce's (ICC) . It has been filed with the Advertising Ombudsman in Sweden (Reklamombudsmannen), the relevant authority according to ICC.

On 17 May, IATA will launch a major international conference on aviation's climate impact and future fuels, the IATA Aviation Energy Forum, in Munich.

Press release

Rapport: Flygets klimatplan leder till lika stor klimatpåverkan år 2050 som idag och hotar den biologiska mångfalden på global nivå.

IATA planerar att fördubbla flygandet till 2050 och ställa om till fossilfritt bränsle. Men höghöjdseffekterna låtsas de inte om. I rapporten Pie in the Sky visar vi att flygets klimatpåverkan blir minst lika stor år 2050 som idag och tar en stor del av den globala utsläppsbudgeten.

Inför invigningen av det globala flygets internationella konferens om framtida bränslen, IATA Aviation Energy Forum, presenterar New Weather Institute en granskning av flygets klimatplan. Analysen visar att flygets klimatpåverkan kommer att vara minst lika stor år 2050 som den är idag och ta upp en stor del av det globala utsläppsutrymmet, trots löften om att flyga ”netto noll” år 2050 och att flyget är “i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål”.

Genom en resolution har IATA och världens flygbolag åtagit sig att ”uppnå nettonoll koldioxidutsläpp till 2050” och planerna marknadsförs nu under rubriken ”Fly Net Zero” med påståendet att flyget är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Men i IATA:s åtagande och planer nämns inget om att minska flygets välkända höghöjdseffekter, vilka står för ungefär hälften av flygets klimatpåverkan.

Samtidigt strävar IATA efter att mer än fördubbla flygandet till samma år, så flygets klimatpåverkan kommer att vara minst lika stor 2050 som den är idag, även om koldioxidutsläppen blir “netto noll”. Därmed kommer flyget att ta upp en stor andel av det globala utrymmet för utsläpp som finns under detta århundrade.

Enligt IATA:s planer ska omställningen till 2050 främst ske genom att den globala flygplansflottan går över till biodrivmedel efter 2035. Förbrukningen kommer, enligt IATA, att vara flera tusen gånger större än idag och tre gånger så stor som hela världens nuvarande produktion av flytande biodrivmedel.

Varifrån detta bränsle ska komma framgår inte, men vi kan anta att det handlar om råvaror från skogar och jordbruk. IATA kräver att världens regeringar säkerställer produktionen och bromsar användningen inom andra sektorer. Men alla hållbara bioresurser används redan eller behövs för den biologiska mångfalden. Att ens försöka genomföra planen innebär en stor risk för den globala biologiska mångfalden och FN:s utvecklingsmål

New Weather Institute uppmanar nu FN:s flygorgan ICAO att anta mål som verkligen överensstämmer med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Samtidigt anmäler vi IATA:s kampanj Fly Net Zero och de påståenden som görs i samband med den. Anmälan gäller brott mot internationella handelskammarens (ICC) kod för marknadskommunikation och görs till Reklamombudsmannen i Sverige.

Pressrelease (engelska)

IATA _ International Air Traffic Association
ICAO – International Civil Aviation Organization