New Weather granskar: Preems omställning

Vasaloppet och Preem: hand i hand mot en fossilfri framtid? Bild: Dave Goudreau

Hand i hand ska Vasaloppet och Preem gå mot en fossilfri framtid – i alla fall om vi får tro Vasaloppets ledning. Båda har som mål att bli fossilfria år 2035. Men för Preems del finns varken kompass eller karta som visar hur det ska gå till. I verkligheten minskar Preems utsläpp med en bråkdel av vad som krävs, 0,3 procent per år, och planerna för framtiden är minst sagt oklara.

Preem

Preem är Sveriges i särklass största oljebolag och näst största utsläppskälla av växthusgaser efter SSAB. Men företaget har alltid gjort stor affär av sina investeringar i förnybar energi. Vi är många som minns reklamfilmer där skidlegendaren Gunde Svan sprang runt i skogen och pratade om att tallkottar kunde bli förnybar bensin och diesel.

En av de aktörer som har svalt Preems argumentation är arrangörerna av världens största skidlopp, Vasaloppet. Preem har varit huvudsponsor sedan 2009. Oljebolaget är nu så insyltat i arrangemangen att det allt mer framstår som Sveriges största reklamjippo för ett oljebolag. Preems varumärke syns överallt och leder, enligt Preem själva, till en ökad försäljning av bränslen.

Se i full storlek

Figur 1. Preems produktion 2023

De senaste siffror som finns om Preems bränsleproduktion är från 2023. Enligt årsredovisningen bestod 98 procent av fossila drivmedel, bara drygt två procent var förnybart (figur 1). Det kan påpekas att det är en avsevärt mindre andel än vad den svenska reduktionsplikten för bränslen som säljs på bensinmackar kräver – även sedan den har sänkts: sex procent och från sommaren 2025 tio procent.

Preems omställning

Vasaloppets försvar för samarbetet med Preem är att oljebolaget har höga målsättningar i sitt klimatarbete och hjälper Vasaloppet att ställa om och bli fossilfritt. Exempelvis fick Vasaloppets vd frågan ”Vad representerar Preem för er? i en intervju med Dagens Nyheter. Svaret blev: ”Omställning”.

Så hur ser Preems omställning ut? Alltså skiftet från fossila bränslen till fossilfria. Det viktiga i det sammanhanget är inte produktionen av förnybart bränsle, utan om utsläppen från fossila bränslen minskar. Det är det avgörande för klimatet.

En sådan granskning måste ta hänsyn till bolagets hela utsläpp, inte bara de som sker vid Preems anläggningar i Sverige. Vi behöver räkna in utsläpp som sker som en konsekvens av företagets verksamhet, till exempel vid utvinning av råvaran, transporter och, inte minst, de som orsakas när Preems bensin, diesel och andra bränslen används. Detta kallas utsläpp från hela livscykeln, eller Scope 1–3. Preem kallar det ”hela värdekedjan”.

Tyvärr presenterar inte Preem sådana uppgifter före 2016, så vår granskning av omställningen är begränsad till åren 2016–2023.

Utvecklingen imponerar inte. Förutom 2018, då utsläppen var rekordhöga, ligger de kring 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år under hela perioden. År 2023 var de endast 1,3 miljoner ton lägre än 2016, en minskning med 2,6 procent på åtta år – i genomsnitt 0,32 procent per år. Se figur 2.

Se i full storlek

Figur 2. Preems utsläpp av koldioxid (CO2e) åren 2016–2023, scope 1–3. Källa: Preems årsredovisningar.

Några high-lights från Preems årsredovisningar under perioden:

• År 2018, nio år efter att Vasaloppets arrangörer inledde ett samarbete med Preem, var utsläppen rekordhöga – och företaget hade fortfarande inte antagit något mål för minskade utsläpp. Inriktningen för företagets kommunikation hade desto tydligare mål i årsredovisningen: ”Målet är att vi ska uppfattas som det mest hållbara varumärket inom vår bransch.”

• Året därpå, 2019, antog Preem för första gången ett långsiktigt klimatmål för verksamheten. Hela ”värdekedjan” skulle bli “klimatneutral” år 2045. Det innebär att alla utsläpp skulle elimineras eller ”kompenseras” på något sätt. (Sådan kompensation är hårt kritiserad, men det går utanför ramarna för dagens ämne.)

• Preem ansökte 2016 om tillstånd att få bygga ut sitt fossila raffinaderi i Lysekil och fördubbla utsläppen därifrån. Dessa planer grusades dock av opinionen och övergavs år 2020.

• I årsredovisningen för år 2021 angav Preem att företaget hade antagit ett nytt och tuffare klimatmål: utsläppen från hela värdekedjan (scope 1–3) skulle reduceras med 90 procent till 2035 och de utsläpp som inte kunde elimineras skulle kompenseras. Det är ett mål som sammanfaller med Vasaloppets mål som att bli fossilfritt samma år.

• I den senaste årsredovisningen (för 2023) finns en ”transitionsplan” som utan förklaring anger att produktionen av fossila bränslen år 2030 beräknas bli 14 miljoner kubikmeter, en minskning med 2,5 miljoner kubikmeter från 2023 (15 procent på sju år). Från 2030 finns ingen uppgift över huvud taget om hur resten av den fossila produktionen ska ersättas, bara att ”den fossila produktionen och den totala produktionskapaciteten anpassas till framtidens lägre behov.”

Utsläpp från raffinaderierna

Preem har två raffinaderier, ett mindre som ligger i Göteborg och det stora raffinaderiet i Lysekil. För att få en bild av omställningen sedan 2009 då Vasaloppet inledde sitt samarbete med Preem, kan vi betrakta utsläppen från enbart raffinaderierna i Sverige, det vill säga scope 1, under perioden 2009–2023. Figur 3.

Se i full storlek

Figur 3. Preems utsläpp av CO2e från raffinaderier i Sverige, 2007–2023, scope 1. Källa: Preems årsredovisningar.

Bortsett från en nedgång under pandemi-åren 2019 och 2020 är mönstret att utsläppen har minskat något sedan samarbetet med Vasaloppet inleddes 2009, men de ligger kring två miljoner ton per år. Jämfört med 2022 ökade dessutom utsläppen 2023 något.

När vi jämför utsläppen från raffinaderierna 2009 med 2023 ser vi att minskningen är cirka 220,000 ton. Det innebär ungefär tio procent på femton år, eller i genomsnitt 0,7 procent per år.

Framtiden

Preem kommunicerar gärna sina investeringar i produktion av förnybara bränslen, vilket inte är relevant för klimatet om det inte innebär minskade utsläpp av CO2e. I företagets årsredovisningar och andra material är det svårt att hitta uppgifter om hur utsläppen av CO2e i hela värdekedjan ska minska med 90 procent till 2035. En sådan minskning innebär en reduktion med cirka tio procent per år, vilket kan jämföras med reduktionen hittills sedan 2016 : 0,3 procent per år.

Företaget investerar (och kommunicerar) kraftigt i insamling och lagring av växthusgaser (Carbon Capture and Storage, CCS) från raffinaderierna. Tanken är att koldioxid ska filtreras bort från skorstenarna, samlas i tankar, fraktas till Nordnorge med fartyg och sedan pumpas ned i gamla borrhål i Nordsjön.

I årsredovisningen 2018 lovade företaget att ”ha fullskalig insamling och lagring av koldioxid, så kallad CCS, på plats till år 2025”. Det beräknades minska raffinaderiernas utsläpp med ungefär 25 procent. Löftet upprepades i årsredovisningen 2019, men har sedan skjutits upp till år 2030. Många tvivlar på tekniken som är väldigt dyr och osäker, men även om den förverkligas är det en marginell åtgärd som endast minskar företagets utsläpp i hela värdekedjan med högst en procent, 500,000 ton av 50 miljoner.

Den stora frågan för Preems omställning av hela värdekedjan är hur företaget ska minska utsläppen från sina bränslen i utvinnings- och användarledet. De står för merparten av bolagets utsläpp och först här, i ett sekundärt läge, kommer investeringarna i fossilfria bränslen in.

För att ersätta de fossila bränslen som företaget producerar idag krävs i storleksordningen 20 miljoner kubikmeter förnybara bränslen. År 2023 producerade Preem knappt 400,000 kubikmeter och endast 11 procent av råvarorna kom från Sverige. Bolaget planerar att öka sin produktion till fem miljoner ton år 2030. Varifrån resten ska komma är en gåta.

Eller som bolaget skriver i sin årsredovisning: ”Att i hård konkurrens säkra försörjningen av de råvaror som krävs för att nå målet om en klimatneutral värdekedja år 2035 är utmanande.”

Världens största PR-firma anmäld för samarbete med fossilbolag

Världens största reklam- och PR-företag, WPP, har anmälts till organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) angående företagets arbete för starkt förorenande kunder, inklusive fossilbränsleföretag.

I det första klagomålet i sitt slag hävdar New Weather Institute och Addfree cities att WPP:s arbete för kunder som Saudi Aramco, Shell, BP, Toyota med flera ”direkt ökar efterfrågan på fossilintensiva produkter och undergräver globala ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser”. Detta strider mot OECD:s internationella riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Klagomålet lämnades in idag till OECD:s kontaktpunkt i Storbritannien av advokater vid London-baserade Doughty Street Chambers.

Enligt anmälan har WPP misslyckats med att uppfylla riktlinjernas krav att agera hållbart och ansvarsfullt, genom ”den negativa påverkan på klimatet, miljön och mänskliga rättigheter som orsakas genom företagets tjänster”. Advokaterna lyfter fram ”reklamens centrala roll" för att "driva efterfrågan på koldioxidhaltiga produkter och fördröja energiomställningen”, och menar att WPP har misslyckats med att "tillräckligt identifiera, förhindra eller mildra" reklamens negativa effekter. 

Klimatkrisen hotar en rad mänskliga rättigheter, inklusive hälsa, liv, vatten, sanitet och livsmedel. I juni 2024 uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres PR-företag att avsluta sina samarbeten med fossila företag. I talet kallade han oljebolagen för ”klimatkaosets gudfäder”.

Analyser visar att den ökade konsumtion som orsakas av reklam ökade klimatavtrycket hos varje brittisk medborgare med 32 procent genom de utsläpp som är förknippade med den extra konsumtionen av varor och tjänster som drivs av reklam, även kallade ”annonserade utsläpp”. PR-företag har ännu inte ställts inför rättstvister på klimatskäl, till skillnad från många av deras koldioxidintensiva kunder. Denna utmaning mot WPP markerar en betydande ökning av den juridiska och finansiella risken för reklamsektorn.

Läs mer hos Badvertising (engelska)

World Snow Day: sorgen över snön som smälter

Just nu ett minne blott i stora delar av landet. Bild från Värmdö 18 januari 2025.

Idag, söndag den 19 januari, är den internationella snödagen – World Snow Day. Snön är verkligen något att fira. I våra breddgrader är snön, eller framförallt har varit, en självklar del av livet. Det handlar om ljuset som förändras när snön faller, att känna en snöflinga mot tungspetsen eller att göra en snöängel i pudersnön. Och så är det förstås glädjen av att få åka skidor, utför eller längd, vad som. Att få glida på ett par skidor är vi många som njuter av varje år. 

Häromdagen sken solen över snövidderna i Nackareservatet och det var mängder av människor, stora som små, i skidspåren. Liv och rörelse. Nu, en vecka senare, är allt borta. Och det råder en dassig, trist, grå känsla. Snön smälter. 

SMHI:s prognos för FIS World Snow Day. Klicka för större bild.

SMHI:s prognos för FIS World Snow Day. Klicka för större bild.

Så är det i hela landet. I Kiruna var det exempelvis fem grader varmt i veckan. Prognosen för World Snow Day är plusgrader upp till Polcirkeln. Det är bara i Jokkmokk och Kiruna som temperaturen kryper ned under noll (-1° respektive -4°). I Luleå var det på fredagen varmare än i Madrid.

Och värmen kom fort och plötsligt. Stora delar av landet drabbades av detta snabba väderomslag, med kraftig ishalka som följd och med konsekvenser för till exempel hemtjänsten. 

World Snow Day arrangeras av internationella skid- och snowboardförbundet (FIS) som varje år tar emot 5–7 miljoner euro i sponsorpengar från biltillverkaren Audi. Men sponsringen har ett pris, företaget bedriver inte välgörenhet. I utbyte mot pengarna kräver de reklamplats, vilket leder till att de säljer fler fossildrivna bilar. Beräkningarna i vår rapport Dirty Snow visar att priset som vi alla betalar för Audis sponsring av FIS är att bolagets utsläpp av koldioxid ökar med mellan 103 000 och 144 000 ton. Utsläpp som smälter mer snö. 

Antalet vinterdagar har minskat överallt i Sverige utom i delar av Norrlands inland. I Göteborg, Malmö, Helsingborg och Lund är det numera vanligen ingen vinter alls. Bara en lång och utdragen höst som övergår i vår. I Stockholm har vintern minskat med en hel månad i jämförelse mellan de två perioderna 1991-2020 och 1961-1990. Detta framgår av en färsk sammanställning i Dagens Nyheter, Håller den svenska vintern på att försvinna? 

Under vintern har jag börjat läsa Sverker Sörlins bok Snö, en viktig poäng han gör är att vi tagit snön för given. Men att nu, i takt med att den smälter, blir vi varse den. Vi blir medvetna om vår relation till snön, om vår kärlek till snön. Kanske är det en förklaring till att julkalendern i år handlade om snön, Snödrömmar. Vi är många som drömmer om en värld där snön fortfarande finns kvar. 

Barnens pulkabacke 18 januari 2025

Barnens pulkabacke 18 januari 2025

Häromdagen sa min elvaåriga son, “tänk vad roligt mamma att det fortfarande kommer snö på vintern!”. Jag borde kanske ha blivit glad, men istället la sig en klump i magen. Han är redan smärtsamt medveten om att snön är på väg att försvinna. Sverker Sörlin undrar varför vi inte sörjer att snön smälter. Men jag tror att vi är många som gör det – i det tysta. Det vi behöver göra är att kanalisera den till handling. 

Ett sätt är att uppmana vintersporten att agera, och säga nej till att göra fossil reklam som smälter snön ännu snabbare. Alla som är engagerade i vintersporter har ett gemensamt ansvar att skydda snön.

Skriv gärna under vårt upprop som kräver att FIS, Vasaloppet och andra vintersportorganisationer ska sluta göra reklam för företag som driver på klimatkrisen. 

Västtrafik stoppar fossil reklam

Västtrafik i Västra Götalandsregionen har beslutat att stoppa fossil reklam i kollektivtrafiken och blir därmed den andra regionen i Sverige att ta ett sådant beslut. 

”Det känns inte rimligt att visa reklam för sådant som uppenbart bidrar till negativ klimatpåverkan”, säger Lars Backström, vd, Västtrafik.

Beslutet omfattar reklam för fossila bränslen, fossildrivna fordon, fossilberoende produkter, flygreklam och gäller reklamytor på alla bussar, spårvagnar, tåg och båtar, samt cirka 650 hållplatskurer. Förbudet kommer att introduceras i takt med att ingående reklamavtal löper ut. Alla nya avtal måste följa de nya riktlinjerna som innebär ett stopp för fossil reklam. 

Den politiska ledningen i regionen motiverar beslutet med att “kollektivtrafiken inte ska vara en plattform för att marknadsföra produkter som skadar vår planet” (del av citat från Jonas Blomster (MP), ledamot i Infrastruktur- och Kollektivtrafiknämnden (IKN) i Västra Götaland). 

Beslutet är stor framgång för organisationerna New Weather och Greenpeace som opinionsbildat för ett sådant här förbud i många år.

Först ut i Sverige att besluta om ett stopp för fossil reklam var Region Stockholm som från och med 2026 inte kommer att tillåta reklam för fossila produkter - men fortsatt tillåta flygreklam. Det är mycket bra att Västtrafik nu inkluderar flygreklamen, som kanske är den mest aggressiva fossila reklam som många av oss möter. Den lockar med solvarma stränder i vintermörkret får många att boka den där flygresan som bidrar till att smälta snön vi saknar här hemma. Västtrafik sätter därmed en ny och mer ambitiös standard för kommande beslut om fossil reklam.

Västtrafiks beslut motiveras också av att utsläppen nationellt ökar. Den svenska regeringen har de senaste åren tagit en rad beslut som innebär ökade utsläpp, allt från sänkta skatter på bensin och diesel och ett slopande av flygskatten. 

Runtom i världen finns en växande rörelse av regioner och kommuner som tar beslut som på olika sätt begränsar den fossila reklamen. Amsterdam var först ut i världen i december 2020, sedan dess har liknande beslut tagits i bland annat Sydney, Edinburgh och Haag. Politiska beslut om att utreda förbud mot fossil reklam har också tagits i Stockholms stad och i Göteborgs stad. 

Reklamen som förbjuds av Västtrafik i takt med att nya reklamavtal sluts (se även info via denna länk hos Västtrafik):    

• Reklam för fossila bränslen, såsom bensin, olja och kol.

• Reklam för bilar, båtar, mopeder, flygplan och andra fordon helt eller delvis drivna med fossila bränslen.

• Reklam för fossilt driven vara.

• Reklam för flygtransporter.

• Reklam för charterresor där annonsören endast erbjuder flyg som transport.

Mer info: 

Västtrafiks hemsida här
Pressmeddelande från RödGrönledning i VG-regionen här 
Artikel i DN här 

Mer info om andra städer och regioner i världen som redan beslutat om att stoppa fossil reklam: https://www.worldwithoutfossilads.org/