
Sex av tio svenskar vill bli av med fossil reklam inom vintersport
Sex av tio svenska skidåkare instämmer i att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem. Det visar en opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av New Weather Institute Sverige.
Bild: Bart van Griensven
Sex av tio svenska skidåkare instämmer i att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem. Det visar en opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av New Weather Institute Sverige. Undersökningen ingår i rapporten Snöänglar som publicerades i samband med invigningen av Vasaloppsveckan 2025. Detta är första gången allmänhetens attityd till fossil reklam inom vintersporten kartläggs.
Opinionsundersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av New Weather Sverige i januari 2025 och resultatet är representativt för den svenska befolkningen. Undersökningen visar att två tredjedelar av den svenska befolkningen instämmer i att reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser inte hör hemma inom evenemang för vintersport. Mer än hälften anser att Vasaloppet bör sluta göra reklam för Preem.
Den del av allmänheten som är intresserad av vintersport är särskilt kritisk till fossil reklam i sporter som utövas på snö eller is. Sjuttio procent instämmer i påståendet att organisationer och evenemang inom vintersport bör sluta göra reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Bland personer som åker skidor minst någon gång per år anser 57 procent att Vasaloppet bör sluta göra reklam för Preem.
Av rapporten framgår att klimatförändringen är ett omedelbart hot mot vintersporten. Enligt nuvarande trender förväntas vintrarna på norra halvklotet krympa med 4,7 dagar per årtionde. I slutet av århundradet kan vintern vara så kort som 31 dagar, en enda månad.
Ser man specifikt på snötäcket i maj månad på norra halvklotet 1970–2024, minskade det med cirka 4,8 miljoner kvadratkilometer, en årlig förlust på 90 700 kvadratkilometer.
Rapporten visar även att utsläppen av växthusgaser från Vasaloppets huvudsponsorer Preem och Volvo ökade mellan 2022 och 2023. Företagens utsläpp under 2023 orsakade en minskning av snötäcket med 221 kvadratkilometer – en yta som är 246 gånger större än Vasaloppets skidområde.
Rapportens resultat rapporterades brett vid publiceringen den 21 feb, och Vasaloppets VD Johan Ericsson kommenterade resultatet i Dagens Nyheter:
DN: Vissa ser det som ironiskt att ett oljebolag sponsrar en verksamhet som är beroende av snö? Kan du se det?
JE: Nej, det har jag svårt att se. Jag tycker att det är för lättvindigt att se det utifrån den smala vinklingen. Det är en enorm omställning vi håller på med och vi har kommit fram till att det är på det här sättet vi kan klara den. Den tyngsta delen i vårt klimatavtryck ligger i transporterna till och från våra evenemang.
DN: Har det någon betydelse för er vad en sponsor representerar?
JE: Definitivt, i allra högsta grad.
DN: Och vad representerar Preem för er?
JE: Omställning.
Detta replikskifte visar hur tätt sammanknuten Vasaloppets organisation är med oljebolaget Preem. I juni 2024 uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres världens regeringar att förbjuda fossil reklam och vädjade till PR-byråer att avsluta sina samarbeten med oljebolag, som han kallade ”klimatkaosets gudfäder”.
Alla vi som älskar snö och vinter har ett gemensamt ansvar att stå emot fossilbolagens lockrop. Vintersporten behöver ta ställning för snön, inte för oljebolag, biltillverkare och flygbolag.
Vintersport har möjlighet att bli en internationell föregångare genom att städa rent från reklam som driver på klimatkrisen. Vasaloppet, med sin folklighet, gemenskap och dignitet, har en särställning och det är hög tid att loppet bryter banden till oljebolaget Preem som bidrar till att smälta snön med sina utsläpp. Detta har ett brett stöd – hos hela befolkningen likväl som bland skidåkare och intresserade.
Rapportens huvudsakliga slutsatser
● Vintersport är centralt i svensk kultur och Novus opinionsundersökning visar att mer än hälften av svenskarna (58%) känner oro för att snötäcket minskar på grund av klimatförändringar.
● Två tredjedelar (66%) instämmer i att organisationer och evenemang inom vintersport bör sluta göra reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser
● Mer än hälften (55%) anser att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem.
● Snötäcket på norra halvklotet i maj månad minskade 1970–2024 med cirka 4,9 miljoner km2, från 21,4 miljoner till 16,5 miljoner kvadratkilometer (km2), en total årlig förlust på 90 700 km2.
● Två av Vasaloppets huvudsponsorer, oljejätten Preem och biltillverkaren Volvo Cars, beräknas tillsammans stå för förlust av 221 km2 snötäcke varje år. Det motsvarar cirka 246 gånger den yta som utgör Vasaloppets skidområde.
● Preem och Volvo presenterar ofta ambitiösa klimatmål för framtiden, men båda företagen har ökat sina CO2-utsläpp under de senaste åren.
Mer info:
Snöänglar (svenska)
Snow Angels (engelska)
Novus presentation av opinionsundersökningen
Artikel i Dagens Nyheter: Vasaloppet får oljepengar – allmänheten kritisk
Artikel i Aftonbladet: Trots kritik – Vasaloppet i samarbete med oljebolag
New Weathers kampanjsida Rädda Vasaloppet www.vasaloppet2025.se
VM i Trondheim: Skidåkarnas kritik mot fossilreklamen
Trycket på organisationer och arrangörer inom vintersport att agera ökar, och det kommer såväl utifrån som inifrån, från skidåkarna själva.
Reklamtält i Trondheim. Bild: Folk mot fossilmakta
Trycket på organisationer och arrangörer inom vintersport att agera mot fossilreklam ökar, och det kommer såväl utifrån som inifrån, från skidåkarna själva. Inom loppet av en vecka publicerades två upprop från toppskidåkare om behovet att rensa bort fossilreklam från vintersporten.
Det första var ett öppet brev till Vasaloppet där 55 svenska toppskidåkare uppmanar arrangörerna att avsluta sitt samarbete med oljebolaget Preem. En vecka senare skrev 29 elitåkare vid VM i Trondheim på ett upprop där de bland annat uppmanar det internationella skidförbundet, FIS, att anta regler för sponsring som innebär att fossilreklam utesluts.
Hur gick det till när ett antal elitskidåkare prioriterade förhandlingar om klimat med aktivister mellan sina VM-lopp? Inför femmilen i skid-VM i Trondheim krävde nätverket Folk mot fossilmakta att arrangören skulle sätta stopp för sponsoravtalet med oljebolaget Equinor, annars skulle de sätta sig i skidspåren. De ville berätta en annan historia än den som skid-VM och oljebolaget kommunicerar. Kontakter tog mellan aktiva skidåkare och aktivisterna, samtal som under fredagen den 7 mars ledde till elitåkarnas upprop mot fossil sponsring och vintersportens klimatansvar.
Bland de skidåkare som skrivit under finns Frida Karlsson, Oskar Svensson, Märta Rosenberg och Truls Gisselman. Uttalandet har även skrivits under av elitåkaren Björn Sandström, som är en av initiativtagarna till det öppna brev till Vasaloppet.
I VM-åkarnas upprop refererar de till FN:s generalsekreterare António Guterres uppmaning att bryta banden med fossilindustrin och stoppa den fossila reklamen: ”Vi som idrottare anser att idrottsevenemang, som världsmästerskapen i skidåkning här i Trondheim, bör ta FN:s generalsekreterares ord på allvar.”
Skidåkarna har för avsikt att skapa en koalition med klimataktiva inför Internationella Snowboard- och Skidförbundets (FIS) kongress i juni, och att tillsammans utarbeta förslag till FIS på två områden:
Att utveckla riktlinjer för sponsring som prioriterar partners som visar ett genuint engagemang för klimatledarskap och vintersportens långsiktiga framtid.
För FIS att ta en ledande roll i klimatomställningen genom att använda sin röst och sitt inflytande för att driva på för en hållbar framtid för vintersport. Detta görs genom underskrift av Fossil Fuel Treaty.
Det är strategiskt viktigt att påverka FIS – internationellt har organisationen en central roll inom vintersporten och den behöver också granska sina egna sponsoravtal. FIS nuvarande avtal med Audi leder till att företagets utsläpp ökar med 103 000–144 000 ton CO2e per år – vilket motsvarar utsläppen från att bränna 238 000–333 000 fat olja (Dirty Snow 2024).
Mot bakgrund av protesterna i Vasaloppet och skid-VM har New Weather och Protect Our Winters Sweden skrivit ett öppet brev till skid-VM i Falun. I brevet uppmanas arrangörerna att ta avstånd från fossilreklam och bli en föregångare.
Läs mer:
Toppskidåkare i öppet brev till Vasaloppet, på engelska här.
Upprop från skidåkarna i Trondheim.
Bakgrund och beskrivning av händelserna i Trondheim.
Öppet brev från New Weather och POW till skid-VM i Falun.
Öppet brev: Kan Falun bli fossilreklamens Calgary?
Idag skickar Protect Our Winters och New Weather ett öppet brev till ledningen för Falun 2027, organisationen som ska arrangera nästa skid-VM.
Protect Our Winters och New Weather har skrivit ett öppet brev till ledningen för Falun 2027, organisationen som ska arrangera nästa skid-VM. Vår förhoppning är att Falun vågar ta ställning mot fossilreklam på samma sätt som Calgary i Kanada tog ställning mot tobaksreklam 1988. Efter decennier av massiv reklam för tobak inom idrotten tog den kanadensiska OS-kommittén ställning mot tobaksreklam och gjorde vinterspelen till de första spelen utan reklam för tobaksindustrin. Ett beslut som i förlängningen ledde till att tobaksreklam för alltid bannlystes från OS och idrotten i stort.
Kommer Falun 2027 att ta den chansen? Eller gräva ned huvudet i sanden och fortsätta med skidsportens ekonomiska fossilberoende, som Vasaloppet?
Läs mer om tobaksreklam inom idrott här.
New Weather granskar: Preems omställning
Hand i hand ska Vasaloppet och Preem gå mot en fossilfri framtid – i alla fall om vi får tro Vasaloppets ledning.
Vasaloppet och Preem: hand i hand mot en fossilfri framtid? Bild: Dave Goudreau
Hand i hand ska Vasaloppet och Preem gå mot en fossilfri framtid – i alla fall om vi får tro Vasaloppets ledning. Båda har som mål att bli fossilfria år 2035. Men för Preems del finns varken kompass eller karta som visar hur det ska gå till. I verkligheten minskar Preems utsläpp med en bråkdel av vad som krävs, 0,3 procent per år, och planerna för framtiden är minst sagt oklara.
Preem
Preem är Sveriges i särklass största oljebolag och näst största utsläppskälla av växthusgaser efter SSAB. Men företaget har alltid gjort stor affär av sina investeringar i förnybar energi. Vi är många som minns reklamfilmer där skidlegendaren Gunde Svan sprang runt i skogen och pratade om att tallkottar kunde bli förnybar bensin och diesel.
En av de aktörer som har svalt Preems argumentation är arrangörerna av världens största skidlopp, Vasaloppet. Preem har varit huvudsponsor sedan 2009. Oljebolaget är nu så insyltat i arrangemangen att det allt mer framstår som Sveriges största reklamjippo för ett oljebolag. Preems varumärke syns överallt och leder, enligt Preem själva, till en ökad försäljning av bränslen.
Figur 1. Preems produktion 2023
De senaste siffror som finns om Preems bränsleproduktion är från 2023. Enligt årsredovisningen bestod 98 procent av fossila drivmedel, bara drygt två procent var förnybart (figur 1). Det kan påpekas att det är en avsevärt mindre andel än vad den svenska reduktionsplikten för bränslen som säljs på bensinmackar kräver – även sedan den har sänkts: sex procent och från sommaren 2025 tio procent.
Preems omställning
Vasaloppets försvar för samarbetet med Preem är att oljebolaget har höga målsättningar i sitt klimatarbete och hjälper Vasaloppet att ställa om och bli fossilfritt. Exempelvis fick Vasaloppets vd frågan ”Vad representerar Preem för er? i en intervju med Dagens Nyheter. Svaret blev: ”Omställning”.
Så hur ser Preems omställning ut? Alltså skiftet från fossila bränslen till fossilfria. Det viktiga i det sammanhanget är inte produktionen av förnybart bränsle, utan om utsläppen från fossila bränslen minskar. Det är det avgörande för klimatet.
En sådan granskning måste ta hänsyn till bolagets hela utsläpp, inte bara de som sker vid Preems anläggningar i Sverige. Vi behöver räkna in utsläpp som sker som en konsekvens av företagets verksamhet, till exempel vid utvinning av råvaran, transporter och, inte minst, de som orsakas när Preems bensin, diesel och andra bränslen används. Detta kallas utsläpp från hela livscykeln, eller Scope 1–3. Preem kallar det ”hela värdekedjan”.
Tyvärr presenterar inte Preem sådana uppgifter före 2016, så vår granskning av omställningen är begränsad till åren 2016–2023.
Utvecklingen imponerar inte. Förutom 2018, då utsläppen var rekordhöga, ligger de kring 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år under hela perioden. År 2023 var de endast 1,3 miljoner ton lägre än 2016, en minskning med 2,6 procent på åtta år – i genomsnitt 0,32 procent per år. Se figur 2.
Figur 2. Preems utsläpp av koldioxid (CO2e) åren 2016–2023, scope 1–3. Källa: Preems årsredovisningar.
Några high-lights från Preems årsredovisningar under perioden:
År 2018, nio år efter att Vasaloppets arrangörer inledde ett samarbete med Preem, var utsläppen rekordhöga – och företaget hade fortfarande inte antagit något mål för minskade utsläpp. Inriktningen för företagets kommunikation hade desto tydligare mål i årsredovisningen: ”Målet är att vi ska uppfattas som det mest hållbara varumärket inom vår bransch.”
Året därpå, 2019, antog Preem för första gången ett långsiktigt klimatmål för verksamheten. Hela ”värdekedjan” skulle bli “klimatneutral” år 2045. Det innebär att alla utsläpp skulle elimineras eller ”kompenseras” på något sätt. (Sådan kompensation är hårt kritiserad, men det går utanför ramarna för dagens ämne.)
Preem ansökte 2016 om tillstånd att få bygga ut sitt fossila raffinaderi i Lysekil och fördubbla utsläppen därifrån. Dessa planer grusades dock av opinionen och övergavs år 2020.
I årsredovisningen för år 2021 angav Preem att företaget hade antagit ett nytt och tuffare klimatmål: utsläppen från hela värdekedjan (scope 1–3) skulle reduceras med 90 procent till 2035 och de utsläpp som inte kunde elimineras skulle kompenseras. Det är ett mål som sammanfaller med Vasaloppets mål som att bli fossilfritt samma år.
I den senaste årsredovisningen (för 2023) finns en ”transitionsplan” som utan förklaring anger att produktionen av fossila bränslen år 2030 beräknas bli 14 miljoner kubikmeter, en minskning med 2,5 miljoner kubikmeter från 2023 (15 procent på sju år). Från 2030 finns ingen uppgift över huvud taget om hur resten av den fossila produktionen ska ersättas, bara att ”den fossila produktionen och den totala produktionskapaciteten anpassas till framtidens lägre behov.”
Utsläpp från raffinaderierna
Preem har två raffinaderier, ett mindre som ligger i Göteborg och det stora raffinaderiet i Lysekil. För att få en bild av omställningen sedan 2009 då Vasaloppet inledde sitt samarbete med Preem, kan vi betrakta utsläppen från enbart raffinaderierna i Sverige, det vill säga scope 1, under perioden 2009–2023. Figur 3.
Figur 3. Preems utsläpp av CO2e från raffinaderier i Sverige, 2007–2023, scope 1. Källa: Preems årsredovisningar.
Bortsett från en nedgång under pandemi-åren 2019 och 2020 är mönstret att utsläppen har minskat något sedan samarbetet med Vasaloppet inleddes 2009, men de ligger kring två miljoner ton per år. Jämfört med 2022 ökade dessutom utsläppen 2023 något.
När vi jämför utsläppen från raffinaderierna 2009 med 2023 ser vi att minskningen är cirka 220,000 ton. Det innebär ungefär tio procent på femton år, eller i genomsnitt 0,7 procent per år.
Framtiden
Preem kommunicerar gärna sina investeringar i produktion av förnybara bränslen, vilket inte är relevant för klimatet om det inte innebär minskade utsläpp av CO2e. I företagets årsredovisningar och andra material är det svårt att hitta uppgifter om hur utsläppen av CO2e i hela värdekedjan ska minska med 90 procent till 2035. En sådan minskning innebär en reduktion med cirka tio procent per år, vilket kan jämföras med reduktionen hittills sedan 2016 : 0,3 procent per år.
Företaget investerar (och kommunicerar) kraftigt i insamling och lagring av växthusgaser (Carbon Capture and Storage, CCS) från raffinaderierna. Tanken är att koldioxid ska filtreras bort från skorstenarna, samlas i tankar, fraktas till Nordnorge med fartyg och sedan pumpas ned i gamla borrhål i Nordsjön.
I årsredovisningen 2018 lovade företaget att ”ha fullskalig insamling och lagring av koldioxid, så kallad CCS, på plats till år 2025”. Det beräknades minska raffinaderiernas utsläpp med ungefär 25 procent. Löftet upprepades i årsredovisningen 2019, men har sedan skjutits upp till år 2030. Många tvivlar på tekniken som är väldigt dyr och osäker, men även om den förverkligas är det en marginell åtgärd som endast minskar företagets utsläpp i hela värdekedjan med högst en procent, 500,000 ton av 50 miljoner.
Den stora frågan för Preems omställning av hela värdekedjan är hur företaget ska minska utsläppen från sina bränslen i utvinnings- och användarledet. De står för merparten av bolagets utsläpp och först här, i ett sekundärt läge, kommer investeringarna i fossilfria bränslen in.
För att ersätta de fossila bränslen som företaget producerar idag krävs i storleksordningen 20 miljoner kubikmeter förnybara bränslen. År 2023 producerade Preem knappt 400,000 kubikmeter och endast 11 procent av råvarorna kom från Sverige. Bolaget planerar att öka sin produktion till fem miljoner ton år 2030. Varifrån resten ska komma är en gåta.
Eller som bolaget skriver i sin årsredovisning: ”Att i hård konkurrens säkra försörjningen av de råvaror som krävs för att nå målet om en klimatneutral värdekedja år 2035 är utmanande.”