Region Stockholm stoppar fossil reklam

Från och med 2026 kommer de boende i Stockholms län slippa se reklam för “fossila bränslen och fossilt drivna produkter” i kollektivtrafiken. Därmed har regionen antagit Sveriges, och Skandinaviens, första förbud mot fossil reklam. 

Beslutet motiveras enligt regionen av högt ställda klimatmål och att användningen av fossila bränslen ska fasas ut. “Det ligger därför i linje med Region Stockholms hållbarhetsmål att begränsa reklamen för fossila bränslen och produkter som bidrar till förbrukningen av dessa” skriver regionen i underlaget.

Det är ett bra beslut som säkert kommer att följas av fler aktörer. För närvarande pågår diskussioner om liknande beslut i både Göteborg och Stockholm stad.

Det finns dock en (stor) elefant i rummet. Regionens styre vågade inte utmana konkurrenslagstiftningen och därför har fossila tjänster såsom persontransporter undantagits. Begränsningen av reklam i kollektivtrafikens miljöer gäller endast “fossila bränslen och fossilt drivna produkter”. Detta innebär, enligt regionen, att fossila tjänster såsom persontransporter inte kommer att omfattas av denna begränsning.

Ett resultat blir troligen att reklam för klimatdödande flygresor fortfarande kommer att vara tillåten. Det är djupt beklagligt eftersom flygresor skapar mycket stora utsläpp och att annonseringen i kollektivtrafiken är omfattande. Hur fortsatt annonsering för flyg hänger ihop med regionens “högt ställda hållbarhetsmål” framgår inte.

Mittenkoalitionen framhåller att beslutet är ett “första viktigt steg”. Vi kommer självklart arbeta för att nästa steg inkluderar även flygreklam.

Du kan läsa regionens beslutsunderlag här.

Rättvisa är inget argument mot omställning

Omställningen och den duktiga flickan har en gemensam nämnare - ingen av dem bär alla världens problem på sina axlar.

Det ligger i klimatomställningens natur att den är ett rättviseprojekt, men ofta framställs den som om det vore tvärtom, skriver Anna Jonsson på Under ytan i Syre. Med sådana argument vill man sänka priset på fossilbränslen och fördröja klimatpolitiken – men det ska vi inte gå på.

Läs hela essän i tidningen Syre den 10 nov 2023 här.

Fossil reklam är alltid vilseledande

Idag publicerar vi rapporten Klimatet, reklamen och lagen som visar att fossil reklam i sig är vilseledande och strider mot EU-direktiv, den svenska marknadsföringslagen och ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation. Den mest vilseledande faktorn är inte reklamens innehåll, utan reklamen i sig, dess existens. Närvaron av fossil reklam i det offentliga rummet fungerar som ett socialt bevis på att produktionen och användningen av fossiltunga produkter är acceptabel och normal, trots att de bevisligen skadar klimatet och människors hälsa på ett oacceptabelt sätt.

Det är svårt att föreställa sig fossil reklam, oavsett utformning, som inte vilseleder, precis som det är ganska omöjligt att föreställa sig neutral tobaksreklam.

Rådet talar klarspråk

Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson vid presentationen av rådets årliga granskning.

Nu har Klimatpolitiska rådet publicerat sin rapport för 2023. Budskapet är tydligt; utsläppen ökar och det sker på grund av regeringens politiska beslut, vilket inte har hänt på tjugo år. Det är ett trendbrott. Sverige har förlorat styrfarten. 

Ingen är väl egentligen förvånad, detta är ju något som utspelat sig för öppen ridå; sänkta bränsleskatter, villkorslösa ersättningar för elräkningar, slopat stöd för elbilar och stopp för reformeringen av reseavdraget, bara för att nämna några. 

Vad är då miljöministerns respons? Romina Pourmokhtari berör inte ens rådets övergripande kritik – de ökande utsläppen och den ändrade kursen – förrän hon får en rak fråga. Då hänvisar hon (återigen) till att lösningarna kommer att presenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen senare i år. Annars är det bara snabbare tillståndsprocesser och ökad elproduktion till konkurrenskraftiga priser för hela slanten. 

Bara för en dryg vecka sedan publicerades den senaste IPCC-rapporten som är tydlig med att läget är mer riskabelt nu jämfört med bara den förra IPCC-rapporten: “Klimatrisker och andra risker kommer att interagera i allt högre grad och leda till sammansatta risker och kaskadrisker som är mer komplexa och svårare att hantera” (inofficiell översättning av SMHI) 

Regeringen anser sig ändå ha tid och råd att öka utsläppen. Hur påverkas vi som medborgare när staten själv tar sig denna rätt? Vem vill låta bilen stå när staten trycker på gasen? 

Det blir tydligt var regeringens värderingar ligger och det blir statligt sanktionerat att tänka likadant och göra detsamma. Du behöver inte minska din elkonsumtion när priserna rusar, du får ju ersättning längre fram (och ingen behöver veta att du har fått den). 

Behovet av att minska konsumtionen är en blind fläck för regeringen. Det lär knappast bli något som den kommer ta sig an helhjärtat i framtiden heller. Men kanske kan rådets rekommendation nummer sex ändå leda till någon typ av eftertanke, att samhället behöver bli mindre känsligt för framtida resursprischocker genom att bland annat effektivisera energi-, material- och produktanvändningen. 

Det återstår för oss alla som vill se en politik som håller sig inom planetens gränser att fortsätta argumentera och driva konkreta, förslag som kan minska utsläppen i den takt som krävs. Och inleda samtal om vilka värderingar som bör vara vägledande i vårt samhälle, kring middagsbord såväl som i den offentliga debatten. För värderingar är helt centrala för att få till förändring. Det konstaterar Bi Puranen, från World Values Survey, vid lanseringen av Klimatpolitiska rådets rapport, och det kommer vi ta fasta på.