Allt till alla blir noll för klimatet
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Det senaste året har vi alla upplevt att samhället kan ställa om i en större omfattning och en större hastighet än vi någonsin kunnat drömma om. Samma målmedvetenhet och tempo krävs för att hejda klimatkrisen. Ändå är det som att världen nu laddar för att återgå i samma gamla fotspår.
Ta bara regeringens infrastrukturproposition som exempel. Trafikverkets underlag fick mycket kritik för att inte ta klimatet på allvar. Och när propositionen väl nådde offentlighetens ljus blev det tydligt att än en gång vinner strategin “allt åt alla”. Där finns satsningar som ska göra alla nöjda och som sopar målkonflikterna under mattan.
Den som vill ha järnväg får det och den som vill ha motorvägar likaså. Den som vill att längre och tyngre lastbilar ska kunna rulla på vägarna får också en del av kakan. Att trafiken ska fortsätta öka är en grundläggande förutsättning, allt annat verkar vara otänkbart. Av Trafikverket givet. Problemet är att allt till alla inte löser de gigantiska miljöutmaningar vi står inför. Poltics-as-usual är en återvändsgränd.
I Klotets inslag förra veckan lyfts fler kritiska röster. En av de tydligaste är Anders Roth från IVL som konstaterar att regeringens ensidiga fokus på biodrivmedel och elektrifiering kan invagga oss i en “falsk trygghet”. Det blir en stark politisk signal om att minskade transporter inte behövs och att fortsätta med politics-as-usual. Dessutom bygger det på en ökad användning av biodrivmedel med 70 procent jämfört med idag, en nivå som är ohållbar både ur ett nationellt och globalt perspektiv. Redan idag står Sveriges import av biodieseln HVO för en tredjedel av världsproduktionen.
Mot denna bakgrund är det uppfriskande med den nylanserade internationella kampanjen Car free megacities med utgångspunkt från Paris, New York och London. Kampanjen syftar till att skapa en stad och en utveckling som bygger på människor och miljöhänsyn mer än på framfart för bilar.
När regeringen och dess samarbetspartier nu sätter sig ned för att ta nästa steg i infra-planeringen uppmanar vi dem att ta intryck av Paris, New York och London, som alla tre tagit tillfället i akt att minska på bilarnas yta till förmån för människornas under den pågående pandemin. De har gripit tag i det “möjlighetsfönster” som Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att göra. Då behövs inga statliga miljarder till motorvägsprojekt i våra städer. Den tiden är förbi.
Anna Jonsson
Jeeps "ekologiska SUV" anmäls till Konsumentverket
New Weather har idag anmält reklam från biltillverkaren Jeep till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Vi anser att reklamen är grovt vilseledande och “påverkar den genomsnittliga konsumentens möjligheter att fatta ett välinformerat affärsbeslut”. Därmed strider den mot god affärssed enligt marknadsföringslagen 5 § och 6 §.
New Weather har idag anmält reklam från biltillverkaren Jeep till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Vi anser att reklamen är grovt vilseledande och “påverkar den genomsnittliga konsumentens möjligheter att fatta ett välinformerat affärsbeslut”. Därmed strider den mot god affärssed enligt marknadsföringslagen 5 § och 6 §.
“Bilen i reklamen, en Compass 4XE, är en SUV som delvis eller i huvudsak drivs av bensin vid genomsnittlig körning. Trots detta är annonsens rubrik ‘Ekologisk mobilitet’. Brödtexten ger inte information om på vilket sätt bilen är ‘ekologisk’ eller att bilen främst eller delvis drivs av fossila bränslen. Den innehåller heller inga uppgifter om utsläpp av koldioxid. Den genomsnittliga konsumenten får intrycket att det handlar om en mycket miljövänlig bil, troligen en bil helt utan utsläpp.”
Reklam för Jeep brukar traditionellt handla om att föraren kan bemästra den vilda naturen genom att köra märkets terränggående fordon i krävande miljöer. Lera, branta berg, översvämningar. sandöken, snöstorm, sumpskogar – ingenting stoppar en Jeep.
Men kanske har företagets reklamskapare tittat lite för djupt i naveln eller glaset (eller båda) när de skrev text och rubriker till reklamen för den senaste versionen av Compass: “Ekologisk mobilitet” och “Inspired by nature”. På hemsidan kan vi även läsa att bilen är en del av “ett nytt ekosystem” av mobilitetstjänster.
Compass är en traditionell bensindriven SUV som har funnits i Jeeps sortiment sedan 2007. Nu har den fått batteri och en liten elektrisk hjälpmotor på 60 hästkrafter som enligt tillverkaren ger bilen en elektrisk räckvidd på fyra mil, förutsatt att batteriet är fulladdat.
Bilens koldioxidutsläpp varierar beroende på utrustning, men ligger enligt Jeep på mellan 49 och 55 gram per kilometer. Med en genomsnittlig körsträcka ger den ett årligt utsläpp på närmare ett ton koldioxid.
Oberoende analyser visar dock att utsläpp från laddhybrider är två till fyra gånger större i verkligheten än i reklamen. Om det stämmer även för Compass, är de verkliga utsläppen snarare upp till 3,3 ton koldioxid per år.
Den som köper en genomsnittlig version av den ”ekologiska” SUV:en efter 1 april 2021 får ett statligt stöd på 14 101 kronor.
Ändrade vanor?
Diskussionen om konsumtionens klimatpåverkan har fått nya dimensioner under pandemin. På några veckor slutade vi att flyga. Många av oss började jobba hemifrån och en del behövde inte längre ta bilen till jobbet. Samtidigt har resandet med kollektivtrafik minskat drastiskt av förklarliga skäl.
Bild: Bernard Hermandt
Diskussionen om konsumtionens klimatpåverkan har fått nya dimensioner under pandemin. På några veckor slutade vi att flyga. Många av oss började jobba hemifrån och en del behövde inte längre ta bilen till jobbet. Samtidigt har resandet med kollektivtrafik minskat drastiskt av förklarliga skäl.
Men mycket tyder på att vi kommer gå tillbaka till vårt tidigare sätt att leva den dag risken för smitta minskar. Då blir de minskade utsläppen under pandemin bara ett hack i kurvan och ingen långsiktig trend. Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att det finns ett “möjlighetsfönster för klimatomställningen” som vi behöver ta vara på.
Frågan om konsumtionens klimatpåverkan aktualiserades också i förra veckan när Cambridge Sustainable Commission on Scaling Behaviour Change kom med sin rapport Changing our ways? Behaviour change and the climate crisis, där de lyfter fram skalan av den förändring vi står inför. Vi behöver minska utsläppen från vår konsumtion med 80-93 procent till 2050 i de rikare delarna av världen för att nå 1,5-gradersmålet.
Rapportens författare konstaterar att den rikaste procenten av världens befolkning behöver minska sina utsläpp med en faktor 30 till 2050, medan den fattigaste hälften kan öka sina utsläpp med faktor tre jämfört med idag. Det är en bra påminnelse om att vi som bor i ett välfärdsland har störst ansvar att minska våra utsläpp, från hela vår konsumtion.
Därför är det desto viktigare att det pågående arbetet i Miljömålsberedningen om att föreslå en samlad strategi för minskad klimatpåverkan tar fasta på skalan och hastigheten av den omställning vi behöver göra. Och inte minst att beredningen tar till sig av rapportens konstaterande att minskad klimatpåverkan från vår konsumtion inte enbart kan läggas på individen. Det som framförallt behövs är politiska styrmedel och ett näringsliv som får rätt signaler. Produkter och tjänster som har oacceptabel klimatpåverkan ska inte ens behöva komma ut på marknaden.
Anna Jonsson
37 nya SUV:ar på varje ny elbil
Minns du Asfaltsdjungelns indianer? Den aktivistgrupp som ville uppmärksamma stadsjeeparnas orimliga miljöpåverkan, inte minst deras koldioxidutsläpp. Året var 2007. Nu, snart femton år senare, vet vi att läget för planeten är ännu mer allvarligt.
Volvo XC90, bilen som tar hand om oss. Den väger tre ton och släpper ut tre gånger så mycket koldioxid som genomsnittet av alla nya bilar i EU.
Minns du Asfaltsdjungelns indianer? Den aktivistgrupp som ville uppmärksamma stadsjeeparnas orimliga miljöpåverkan, inte minst deras koldioxidutsläpp. Året var 2007. Nu, snart femton år senare, vet vi att läget för planeten är ännu mer allvarligt.
Rapportering om smältande glaciärer i Himalaya och rekordtidig blomning för körsbärsträden i Japan är vardagsmat. Och med det borde väl försäljningen av klimatstörande SUV:ar ha minskat drastiskt de senaste femton åren?
Svaret är tyvärr nej. Det är till och med så att ökningstakten för försäljning av SUV:ar har gått fortare än ökningen av rena elbilar, så till den grad att SUV:ar har identifierats som den näst största källan till global ökning av koldioxidutsläpp sedan 2010. För varje ren elbil som såldes i Storbritannien de senaste fyra åren såldes samtidigt 37 SUV:ar.
Detta lyfts fram i en dagsfärsk rapport som bland andra New Weather Institute tagit fram, Mindgames on wheels - How advertising sold false promises of safety and superiority with SUVs. Rapporten visar också att tre fjärdedelar av alla SUV:ar som sålts i Storbritannien är registrerade på människor som bor i städer. Ordets stadsjeep gör alltså fortfarande skäl för sitt namn, åtminstone i Storbritannien.
Hur ser det ut i Sverige? Med Volvo som flaggskepp ut i världen och som skicklig lobbyist gentemot svenska politiker ligger vi ganska bra till (ur ett sälja-SUV-perspektiv) med en andel på 35 procent SUV:ar av nysålda bilar under 2019 och början av 2020, enligt ett inslag i Klotet.
Volvo kan ju också detta med reklam. De har lockat oss med bergstoppar och vildmark med Zlatan. Med Robyn som rannsakar sitt miljösamvete körande bland skyskrapor och barrskog. Och med Fares Fares och Ana Gil de Melo Nascimento i reklam för monster-SUV:en XC90 – “The car that looks after you, like you look after others”. Volvo vill få oss att känna att det är en stor akt av omtanke mot din familj och dem du älskar att köpa deras SUV.
Och visst är det så att många köper en SUV för att det ska bli säkrare för de man bryr sig allra mest om, för medtrafikanterna är det dock uppenbart vad effekten blir att köra in i någon som i vissa fall är dubbelt så stor. Det finns också data som visar att det inte ens bli säkrare för dig själv, att risken att dö faktiskt är högre för den som kör en SUV än en vanlig bil. En bidragande orsak är att du får längre bromssträcka med en tyngre bil.
Ett viktigt steg är att sätta stopp för vilseledande reklam för fossildrivna bilar som invaggar oss i tron att det är ett ansvarsfullt val, för oss här och nu och för framtida generationer (vi har inte ens gått in på frågan om luftkvalitet). Här kan förstås annonsörer och reklamare ta ett eget ansvar, men det bästa vore ett politiskt beslut som snarast förbjuder reklam för bilar som över huvud taget släpper ut koldioxid.
Mindgames on Wheels – media
https://www.bbc.co.uk/news/business-56647128
https://www.itv.com/news/2021-04-07/why-are-inner-city-london-boroughs-home-to-the-most-suvs
https://inews.co.uk/news/suv-car-drivers-warning-environmentalists-buy-city-report-945611
https://theecologist.org/2021/apr/07/what-actual-truck
https://climatenewsnetwork.net/city-motorists-in-uk-buy-most-off-road-cars/
https://airqualitynews.com/2021/04/07/most-suvs-are-bought-by-people-in-cities/
https://environmentjournal.online/articles/majority-of-suvs-are-bought-by-people-in-cities/
https://www.lbc.co.uk/news/city-drivers-urged-to-think-twice-before-buying-chelsea-tractor-suvs/