Granskning avslöjar oljebolagens syften med sponsring
En granskning av interna dokument från BP, Shell, Chevron och andra oljebolag avslöjar att syftet med deras sponsring är att stärka oljebolagens rykte och förhindra klimatregleringar.
Tusentals mail och annan intern kommunikation hos oljebolag har granskats av Rebecka John
En granskning av interna dokument från BP, Shell, Chevron och andra oljebolag avslöjar syftet med deras sponsring – att stärka oljebolagens rykte och förhindra klimatregleringar.
I USA är det sponsring av flickscouter och i Sverige är det legotävlingar och Vasaloppet. Gemensamt för oss alla är globala evenemang som Olympiska spel och fotbolls-VM. Det är hög tid att aktörer inom kultur och idrott tar sig en rejäl funderare om de verkligen vill vara oljelobbyns redskap.
Dokumenten som granskats är daterade mellan 2015 och 2021 begärdes in i samband med en amerikansk kongressutredning om klimatdesinformation som publicerades förra året.
Nu har forskaren Rebecca John från Climate Investigations Centre tittat närmare på tusentals interna memon, mejl och annan kommunikation som samlades in i samband med utredningen. Granskningen, som publicerades den 20 maj i The Guardian och DeSmog, visar att oljebolag finansierar sponsringsprogram som inte bara är avsedda att stärka deras rykte som socialt ansvarsfulla företag, utan också för att avvärja regleringar mot klimatförändringar som kan undergräva deras olje- och gasverksamhet.
Dokumenten, som alla finns att läsa online, avslöjar bland annat hur BP Americas kommunikationspersonal fick instruktioner om att använda företagets sponsorsamarbeten för att skydda BP från "externa hot" som "klimatpolitik och klimatpolicys”. Det framgår också att Shell använder filantropi för att lösa problemet med vikande trovärdighet i en tid av ”ökande samhälleliga förväntningar på klimatåtgärder", samtidigt som bolaget säkerställer att olja och gas förblir "en lönsam kassa-ko."
Ett exempel på oljelobbyns sponsring är hur amerikanska petroleuminstitutet (API) sponsrade flickscouter för att de skulle få en “större förståelse för naturgas och olja” (fossilgas red anm). Tyvärr finns liknande exempel även i här i Sverige. Förra året var Tekniska museet värd för en legotävling där norska oljebolaget Equinor var en av sponsorerna, och bolagets logga kablades ut till barn när SVT gjorde inslag om tävlingen, vilket rapporterades av Dagens ETC.
Ett annat exempel är Preems sponsring av Vasaloppet. I mars tog mer än femtio toppskidåkare ställning mot oljebolagets sponsring av det ärofyllda skidloppet i ett öppet brev i Aftonbladet. Vasaloppets VD beskrev i Dagens Nyheter att Preem står för “omställning”.
Att ett oljebolag med två procent biodrivmedel i sin produktion kan uppfattas som en kraft för klimatomställning är ett talande exempel på hur täta band mellan oljelobbyn och sponsormottagare inte bara är ett utbyte av pengar, utan att samarbetet också påverkar värderingar och budskap. Kulturen och sporten blir ett redskap i oljebolagens syften.
Rebecka Johns granskning visar att denna sponsring inte är välgörenhet, utan att fossilindustrin förväntar sig ett resultat – starkare varumärken och mindre klimatregleringar.
Sex av tio svenskar vill bli av med fossil reklam inom vintersport
Sex av tio svenska skidåkare instämmer i att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem. Det visar en opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av New Weather Institute Sverige.
Bild: Bart van Griensven
Sex av tio svenska skidåkare instämmer i att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem. Det visar en opinionsundersökning genomförd av Novus på uppdrag av New Weather Institute Sverige. Undersökningen ingår i rapporten Snöänglar som publicerades i samband med invigningen av Vasaloppsveckan 2025. Detta är första gången allmänhetens attityd till fossil reklam inom vintersporten kartläggs.
Opinionsundersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av New Weather Sverige i januari 2025 och resultatet är representativt för den svenska befolkningen. Undersökningen visar att två tredjedelar av den svenska befolkningen instämmer i att reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser inte hör hemma inom evenemang för vintersport. Mer än hälften anser att Vasaloppet bör sluta göra reklam för Preem.
Den del av allmänheten som är intresserad av vintersport är särskilt kritisk till fossil reklam i sporter som utövas på snö eller is. Sjuttio procent instämmer i påståendet att organisationer och evenemang inom vintersport bör sluta göra reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Bland personer som åker skidor minst någon gång per år anser 57 procent att Vasaloppet bör sluta göra reklam för Preem.
Av rapporten framgår att klimatförändringen är ett omedelbart hot mot vintersporten. Enligt nuvarande trender förväntas vintrarna på norra halvklotet krympa med 4,7 dagar per årtionde. I slutet av århundradet kan vintern vara så kort som 31 dagar, en enda månad.
Ser man specifikt på snötäcket i maj månad på norra halvklotet 1970–2024, minskade det med cirka 4,8 miljoner kvadratkilometer, en årlig förlust på 90 700 kvadratkilometer.
Rapporten visar även att utsläppen av växthusgaser från Vasaloppets huvudsponsorer Preem och Volvo ökade mellan 2022 och 2023. Företagens utsläpp under 2023 orsakade en minskning av snötäcket med 221 kvadratkilometer – en yta som är 246 gånger större än Vasaloppets skidområde.
Rapportens resultat rapporterades brett vid publiceringen den 21 feb, och Vasaloppets VD Johan Ericsson kommenterade resultatet i Dagens Nyheter:
DN: Vissa ser det som ironiskt att ett oljebolag sponsrar en verksamhet som är beroende av snö? Kan du se det?
JE: Nej, det har jag svårt att se. Jag tycker att det är för lättvindigt att se det utifrån den smala vinklingen. Det är en enorm omställning vi håller på med och vi har kommit fram till att det är på det här sättet vi kan klara den. Den tyngsta delen i vårt klimatavtryck ligger i transporterna till och från våra evenemang.
DN: Har det någon betydelse för er vad en sponsor representerar?
JE: Definitivt, i allra högsta grad.
DN: Och vad representerar Preem för er?
JE: Omställning.
Detta replikskifte visar hur tätt sammanknuten Vasaloppets organisation är med oljebolaget Preem. I juni 2024 uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres världens regeringar att förbjuda fossil reklam och vädjade till PR-byråer att avsluta sina samarbeten med oljebolag, som han kallade ”klimatkaosets gudfäder”.
Alla vi som älskar snö och vinter har ett gemensamt ansvar att stå emot fossilbolagens lockrop. Vintersporten behöver ta ställning för snön, inte för oljebolag, biltillverkare och flygbolag.
Vintersport har möjlighet att bli en internationell föregångare genom att städa rent från reklam som driver på klimatkrisen. Vasaloppet, med sin folklighet, gemenskap och dignitet, har en särställning och det är hög tid att loppet bryter banden till oljebolaget Preem som bidrar till att smälta snön med sina utsläpp. Detta har ett brett stöd – hos hela befolkningen likväl som bland skidåkare och intresserade.
Rapportens huvudsakliga slutsatser
● Vintersport är centralt i svensk kultur och Novus opinionsundersökning visar att mer än hälften av svenskarna (58%) känner oro för att snötäcket minskar på grund av klimatförändringar.
● Två tredjedelar (66%) instämmer i att organisationer och evenemang inom vintersport bör sluta göra reklam för företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser
● Mer än hälften (55%) anser att Vasaloppet bör sluta göra reklam för oljebolaget Preem.
● Snötäcket på norra halvklotet i maj månad minskade 1970–2024 med cirka 4,9 miljoner km2, från 21,4 miljoner till 16,5 miljoner kvadratkilometer (km2), en total årlig förlust på 90 700 km2.
● Två av Vasaloppets huvudsponsorer, oljejätten Preem och biltillverkaren Volvo Cars, beräknas tillsammans stå för förlust av 221 km2 snötäcke varje år. Det motsvarar cirka 246 gånger den yta som utgör Vasaloppets skidområde.
● Preem och Volvo presenterar ofta ambitiösa klimatmål för framtiden, men båda företagen har ökat sina CO2-utsläpp under de senaste åren.
Mer info:
Snöänglar (svenska)
Snow Angels (engelska)
Novus presentation av opinionsundersökningen
Artikel i Dagens Nyheter: Vasaloppet får oljepengar – allmänheten kritisk
Artikel i Aftonbladet: Trots kritik – Vasaloppet i samarbete med oljebolag
New Weathers kampanjsida Rädda Vasaloppet www.vasaloppet2025.se
Klimatkonsumenterna
Idag på Världsmiljödagen publicerar vi rapporten Klimatkonsumenterna där vi kartlägger de svenska hushållens klimatpåverkan genom konsumtion. Den visar att svenska hushåll orsakar 6,3 ton koldioxidutsläpp per år och person, vilket behöver halveras till 2035 för att svenskar ska leva upp till vår del av Parisavtalet.
De svenska hushållens klimatutsläpp från konsumtion 2019.
Idag på Världsmiljödagen publicerar vi rapporten Klimatkonsumenterna där vi kartlägger de svenska hushållens klimatpåverkan genom konsumtion. Den visar att svenska hushåll orsakar 6,3 ton koldioxidutsläpp per år och person, vilket behöver halveras till 2035 för att svenskar ska leva upp till vår del av Parisavtalet. Men det framgår även att det är möjligt att minska utsläppen snabbt genom att ändra våra vanor.
För över två år sedan konstaterade Miljömålsberedningen att utsläppen från de svenska hushållen behöver minska med 50 procent till 2035 för att ligga i nivå med FN:s Parisöverenskommelse. En så kraftig reduktion kan enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC inte nås enbart genom teknisk utveckling och gradvis förändring, det krävs även förändrade beteenden och minskad konsumtion.
I den allmänna debatten är det dessvärre få politiker, myndigheter eller företagsledare som vågar säga detta, men forskarna är desto tydligare.
Minskad konsumtion kräver politiskt ledarskap och reformer som gör att hushållen kan och vill vara delaktiga. På regeringens bord ligger Miljömålsberedningens förslag om ett mål för minskade utsläpp från vår konsumtion. Men från regeringen kommer bara undvikande svar.
Vi anser att det krävs många reformer för att kraftigt minska utsläppen från svenskarnas konsumtion, åtgärder som på kort och lång sikt ändrar människors sätt att förhålla sig till den överkonsumtion som präglar vårt samhälle. Det gäller särskilt varor och tjänster med stor klimatpåverkan, så kallade fossiltunga produkter.
Ett förbud mot reklam för fossila bränslen, fossildrivna bilar och flygresor är en viktig del av omställningen.
Enligt en valkompass i Aktuell Hållbarhet ställer sig Centerpartiet och Miljöpartiet helt bakom ett förbud på EU-nivå. Vänsterpartiet är delvis för förslaget medan Socialdemokraterna är delvis emot. Vi uppmanar nu alla partier att driva på för ett förbud i Sverige och EU.
Klimatkonsumenterna
Debatt, Aktuell Hållbarhet
Världsmiljödagen
Sågningen som borde få liberaler att tänka om
Den 21 mars kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens plan för klimatpolitiken. Den är en svidande kritik och enligt Dagens Nyheter en ”sågning av ett helt nytt slag”.
Klimatpolitiska rådets presentation 21 mars 2024.
Den 21 mars kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens plan för klimatpolitiken, rapport 2024. Den är en svidande kritik och enligt Dagens Nyheter en ”sågning av ett helt nytt slag”.
Rådet konstaterar exempelvis att regeringen lägger mer pengar i budgeten på det som motverkar klimatmålen jämfört med det som bidrar till att nå dem, förklaringen ligger framför allt i sänkta skatter på bensin och diesel. Rådet konstaterar också att regeringens politik inte leder till att Sveriges åtagande för att nå EU-målet till 2030 nås, till skillnad från den förra regeringens. Detta trots att regeringen gång på gång har sagt att det är EU:s klimatmål som ska styra, i stället för det nationella etappmålet till 2030.
Regeringen har haft hög svansföring om att dess handlingsplan leder till det långsiktiga klimatmålet till 2045. Men rådet visar att det saknas åtgärder i planen för att göra detta möjligt, och att regeringen genom detta påstående ger en missvisande bild och brister i saklighet.
Ett talande exempel är att klimathandlingplanen endast innehåller tio nya planerade insatser, i övrigt består den i stort sett bara sådant som tidigare regeringar har infört.
Begreppet kostnadseffektiv förekommer ungefär hundra gånger i handlingsplanen, men det finns inget underlag som visar att regeringens klimatpolitik är kostnadseffektiv. Och oavsett vilket, att ha en politik som driver på klimatkrisen genom ökade utsläpp blir i slutändan både kostsamt och smärtsamt.
Under själva rapportsläppet gjorde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en rekordsnabb visit. Hon valde att tacka kort för rapporten och säga att det är bra att rådet får ge sin bild. Sen smet hon i väg fortare än kvickt, och inte undra på det. Vad mer skulle hon kunna säga?
I salen rådde en nästan uppsluppen stämning och flera av oss funderade över hur det kunde komma sig att så många var glada. Det är ju dystra nyheter att regeringen missköter klimatfrågan och förlitar sig på att ny kärnkraft i en avlägsen framtid ska lösa biffen.
Men detta vet vi ju redan. Den frustrationen är vi många som bär. Just därför är det så befriande att höra Klimatpolitiska rådet konstatera att regeringens klimatpolitik får underkänt. Och att det inte går att förlita sig på att EU ska göra jobbet; för det är medlemsländerna som nu behöver leverera klimatpolitik som gör att EU når sina klimatmål. Det är också avgörande för att hålla ångan uppe i det globala klimatsamarbetet.
Med regeringens strategi skjuts ansvaret att minska utsläppen över till nästa mandatperiod. Till dess kan vi inte vänta. Någonstans inom Liberalerna måste det också gro ett missnöje över att deras parti, som tidigare haft en någorlunda ambitiös miljöpolitik, nu misslyckas totalt. Nu när rådet talat klarspråk kan det inte råda något tvivel om den saken, inte ens hos hängivna liberaler.
Eller som Lorentz Tovatt från Klimatgranskaren formulerar det: Kejsaren tror sig ha kläderna på, men alla andra ser tydligt att hen (regeringen) är naken.